Glädjeupplevelse och 2*2.0 km
tisdag = träningsdag
Eftersom förra veckan blev lite upphackad med IKEA-tur och annat, bestämde jag mig för att göra om sista veckans träningspass den här veckan och satsa på kommande helg för race-day.
I söndags gick jag och körde super1000'ingar i mitt måltempo från i våras. Gick rätt ok (6 stycken) tills jag råkade tappa mitt ena guldörhänge (skulle rätta till hörluren). Nitade direkt och försökte leta. Lyste med telefonens ficklampa i dammet under löpbandet. Det kom t.o.m. fram en kille och hjälpte mig vicka på maskinerna så jag kunde se bättre. Ingen lycka :-( Örhänget är rätt litet och skulle mycket väl ha kunnat dras in i maskinen. Jag blev rätt ledsen och knatade hem (nära stängningsdags i vilket fall).
Tänkte att jag skulle fixa ett foto (av det andra) och sätta upp utifall att någon skulle se det. Hann inte det på jobbet idag, så jag gick dit i vanlig ordning. Samma löpband. När jag gicj för att hämta vatten och tittade jag lite sökande på golvet runtomkring.
PLÖTSLIGT ser jag något!
Och det ÄR mitt örhänge mellan maskinerna framför "mitt" löpband. Vilken gåva!
Pinnen tillplattad, men det kan jag nog få en guldsmed att fixa.
Glad i hågen bestämmer jag mig för att öka på tempojobbet från förra tisdagen till 2*2.0 km i duktig fart.
Kändes faktiskt lite mindre illa än i tisdags.
Nu sitter jag och bokför en stund medan mysljusen brinner.
Hinner "ingenting" på jobbet eftersom det är bokade möten hela tiden. Är nu klar med kursen, återstår bara ett par mindre ändringar i min grundsyn. Allt annat klart!
Forskningsartikeln helt orörd av mig :-(
Kommentarer
Trackback