Jag blir väldigt rörd
söndag 13/10 = Nu är jag klar
Sam och hans mamma var såklart uppe med tuppen, men tog det ändå lungt och åt frukost med oss.
Barnafadern är och hjälper #2 att montera möbler och hänga saker på väggarna.
Jag tar tag i jobbet.Alla uppsatser är nu kommenterade i CANVAS och en sammanfattning skickad till Jerry.
Veckan som kommer:
lördag 12/10 = Bauhaus och trevligheter
I går kväll bestämdes det att detta var en dag för möbeltransport småsnickerier.
Barnafadern hyrde släpvagn och dottern (#2) kom ut med man, barn och svärfar för att lasta soffa och säng här.
In till stan.
Lossa soffa och säng.
Lasta deras gamla soffa på släpet.
Till återvinningen.
Ut till skärgården för att lämna tillbaka släpet.
Under tiden fick jag vara med My och Mymlan.
Myrpan tog lite (=massor) av bilder med min telefon.
Till IKEA för att hämta hennes platta paket.
Till lillasyster Fru Nygren för att lämna en lampa från oss till dottersonens rum.
Tillbaka till läggan för montering av vår gamla soffa.
Jag handlade under tiden detta gjordes.
Säsongsbilder
Hem.
Där väntade Sam och hans mamma för att äta och tillbringa natten med oss.
Intensiv dag.
Tyvärr förlorade favoritlaget (igen!).
fredag 11/10 = jag är så överraskad...
... över alla vänliga kommentarer jag fått på grund av utnämningen, både via mail och direkt på jobbet.
Några studenter kommenterade det :-o
Sånt får man läsa och påminna sig om när andra tankar smyger sig på.
Förmiddagen examination, som vanligt.
På eftermiddagen började lägga in kommentarerna i CANVAS.
Strax efter 17 gav jag upp och satsade på lördag för att avsluta.
torsdag 10/10 = sitter hemma och kommenterar
Inte var jag klar, så min tjänstlediga dag for down the drains.
Ändå lyckades jag inte riktigt läsa färdigt.
Zoom-möte med Jerry 15.15.
Det är trevligt men tar lång tid eftersom vi har möjlighet att avhandla allt möjligt annat (viktigt!).
Jag känner att jag verkligen förlorat vissa inslag i arbetssituationen.
Här är några exempel:
- att oplanerat kunna prata med kollegor (uppkomsten av goda idéer låter sig inte schemaläggas)
- att vara i sync med vad som händer runt institutionen (sedan kollegan LKW dog har jag inte längre någon spontan informationskälla)
- att inte vara där varje dag minskar möjligheten att lära känna våra nya kollegor
- vi har inte längre den tidigare självklara fikagemenskapen i undervisningslägret
- männsikor jag träffade tre gånger per dag, kanske jag i bästa fall träffar en dag i veckan
Börjar se fram emot att oktober tar slut. JAg hinner (=orkar) nästan inget annat än vara på jobbet, lösa korsord, tvätta och ta undan i köket.
Kommentarer
Trackback
