Jag är ökänd
lördag 9/11 = bakat bullar och haft besök
Eftersom vi är helt utan fikabröd så hade jag bestämt att baka bullar.
För att inte få anledning att skjuta på det var jag helt på det klara med att det måste ske direkt efter frukost. Jag visste att vi skulle få besök av My och hennes familj, så risken för prokrastinering var uppenbar. Men jag hann sätta igång innan de kom, så bullarna blev av.
När de var gräddade gick My, jag , Tofu och hennes pappa på en "promenad". My somnade efter en stund och jag fick lite sol och frisk luft.
När vi kom hem blev det kaffe och nybakade bullar. De verkade uppskattade bland gästerna.
Så småningom stekte vi pannkakor och gräddade våfflor till middag. Myrpan var ointresserad, så hon erbjöds skivor av falukorv. Inga problem med det.
En favorit till efterrätt:
Perfekt storlek och litet omslag att hålla i. My hinner precis få i sig allt innan den smälter för mycket.
När maken var iväg på husrensning kom han hem med lite fotografier. Bland annat ett på sig själv:
Påminner en del om yngsta dottersonen.
fredag 8/11 = [DKV]
Hade en superdag med Mia.
Läste ett utkast till en guide för mattelärare.
I mångt och mycket saker som kan tillmpas på introduktionskusrsen i programmering.
Problemlösning jämfört med rutinuppgifter.
Nästa vecka ska jag försöka översätta det till några handfasta ansatser vi kan använda.
När jag kom hem hörde Vincent av sig.
Så två gånger kramades vi via telefonen....
Mitt hjärta gråter.
torsdag 7/11 = panschis
Petade på med lite av varje.
Åkte in till sjukskrivna och gravida dottern för att hämta makens borrmaskin.
Fick kaffe och trevligt sällskap en stund. Men ingen My såklart, eftersom hon är på förskolan.
Vi hade en hel del ostkanter i kylen , så jag hade bestämt att det var dags för grönsakspaj.
Annars vet jag inte riktigt vad jag hade för mig..
onsdag 6/11 = Gymnasiebesöksdag = Öppet hus
Så var det dags för min sista insats på Öppet hus.
Känns väldigt underligt att säga det.
En av studenterna, som hört att jag var på väg mot pension, sa Hur ska det gå?
Jag sa det går nog bra, men svaret kom "Men du är ju ökänd", "Alla vet att man alltid kan vända sig till dig!".
Jag tog ökänd som en komplimang.
Studenterna gjorde ett superjobb. En av ettorna dök upp helt oanmäld och undrade om vi ville ha hans hjälp.
Om vi ville!
Nu ska vi bara hitta ett sätt att tacka dem.
På insidan av dörren i vårt kontorsmaterialförråd sitter en märklig plansch.
Alla de svarta prickarna har unika nummer.
Syrummet börjar likna något.
Planen är att sitta där en stund till helgen.
Kommentarer
Trackback
