En hjärtevärmare, eller två...
tisdag 5/6 = inte varmt!, men värmande besök
Den här dagen för 36 år sedan
slog vi våra påsar ihop, Barnafadern och jag.
Lång väg fram till idag, men fantastiska milstolpar.
Inte minst 1989, 1991, 1993 och 1995.
Udda år, men helt magiska ögonblick.
Tack till min livskamrat som gett mig detta!
Många små evenemang hela dagen:
- morgonkaffe med kollegorna
- tentabedömningsdiskussion med kollegan (inget slutgiltigt resultat, dock)
- planering av seminarium (eller prat i alla fall)
- stvl via bokat telefonsamtal
- publicerat tentamensresultat från senaste tentan
- information om nya LADOK (igen!)
- utvecklingssamtal med min närmaste chef
In tittar en av "grabbarna" (hans ord), som, uppklädd och helt plötsligt vuxen på riktigt, precis hade presenterat sitt examensarbete. Han ville "bara" komma förbi och tacka och säga hej då.
Jantelagen gör att det är svårt att ta emot erkänsla på det sättet, men jag blev så gripen. Han satt en stund och vi pratade om hans nya liv, innan han reste sig för att gå och kramade om mig till avsked.
Svårjobbat efter det.
Tänk att få sådan bekräftelse, vilket fantastiskt jobb jag har, att få göra skillnad för någon. Lycka till Björn!
När arbetsdagen var slut fick vi trevligt besök av mina svärföräldrar.
De är på väg norrut för födelsedagsfirande och sover här både på vägen dit och hem.
92 & 87 år gamla - vilken vitalitet och livsglädje. Något att önska på sikt.
Kommentarer
Trackback
