Nu börjar jag se skutet av tunneln
onsdag 24/1 = paus i stressen
Det är ett ickeval jag gör.
Jag har bestämt mig för att det aldrig är negativt att avsätta ett par timmar med henne.
Vi pratar om livet, läser Stinnisen och är stilla och delar våra tacksamheter och behov.
Den extrastund jag fick på jobbet, la jag delvis på att röja på skrivbordet.
Jag otrivs så förfärligt när det blir alltför rörigt, så nu känns det mycket roligare att komma in på rummet och att arbeta där.
Observera mina fem muggar. Två för överstrykningspennor, en för vanliga pennor (mest gel), en för te och en för kaffe.
På kvällen när jag kom hem fixade jag lite till med hexadukoprogrammet, men insåg att det kanske var lite missriktat att ge som övning. Fel saker tog tid, tyvärr. Kanske när det blir mer algoritmer.
torsdag 25/1 = stressdrivande uppgifter
Först en föreläsning, som var rätt bra under kontroll, men jag ville göra bilderna till mina fullt ut.
Sedan direkt efter, utan möjlighet att snabbt fräscha upp de mer komplicerade räkningarna, var det dags för första gruppövningen. Det gick bättre än jag vågat hoppas, tack och lov.
Hem och äta snabbmiddag, för att sedan lifta till stan igen med handbollstränarn' och titta på Bron med #4. Vi har haft svårt att se ett i taget och två hinner vi inte riktigt med för de är så långa. Nu har jag några minuter kvar på avsnitt 4.
I morrn blir det ett mycket skönt avbrott i kursarbetet. Dags för DKV igen. Alla säger "har inte tid, men måste komma ändå". Så är det, och så värt det. Spelar nästan ingen roll vad jag gör i morrn'.
Kommentarer
Trackback
