FeelingLikeAFraud

0nsdag 1/8 = avsked & fysioterapi

 

Idag satte vi väckaren, eftersom vi skulle äta frukost vid 8.

Dottern och hennes sambo skulle flyga 9.55.

Det passade mig bra att skjutsa dem och sedan vara på mitt möte med fysioterapeuten 10.00

Trist att behöva säga hej till dottern, men hon säger sig vara på väg hit ganska snart igen. En av hennes bästa vänner väntar sitt första barn, med beräknad födsel någon vecka in i augusti.

När jag hade lämnat dem, försökte jag komma över en kopp gokaffe.

Gick inte bra.

Mötet gick bättre. Jag tror mer på den här diagnosen, som inte enbart motsäger den tidigare, men som verkar mycket mer precis. Benjamin konstaterade att det delvis kommer från ryggen och delvis beror på hur jag gör med foten när jag springer. I ryggen krampar muskeln mellan några kotor, vilket gör att det blir för trångt för nerverna. Tydligen håller jag upp fotbladet jämt, även när foten borde hänga. Han tryckte väldigt hårt på sidan om skenbenet och på vänster sida om ryggraden. Det gjorde VÄLDIGT ont, men han sa hela tiden Det kommer att ge sig. Och det gjorde det faktiskt. Jag fick två enkla övningar för att jobba med bålstabiliteten och att själv massera mellan kotorna. Dessutom måste jag klafsa fram och släpa med foten när jag springer.

När jag kom hem, via affären, drack vi riktigt kaffe och Barnafadern försökte sig på en cykeltur. Gick inte så bra, för däcken har  lite för lite luft och vi har ingen nippel som passar. Inte macken heller. Så i morrn blir det visst en shoppingtur. Vi ska nog titta lite på sänbord och lampor också.

Efter middagen på rester, riggade jag om och drog iväg på en testtur. Och faktiskt gjorde det mindre ont. Under större dlen av sträckan kände jag inget, och bara lite på slutet.

 Så här ser massagövningen ut:

Här spretar kotorna ifrån varandra och den krampande muskeln stimuleras.

Den skulle jag göra i ca en minut, både före och efter löpningen.

Övningen för bålstabiliteten går ut på att stå mot en vägg med tryck i svanket och bålen och samtidigt stämpa med en fot i taget. Lurig grej.

Nu har jag startat på andra säsongen av Äkta människor.