2*Konvalecens i hemmet
söndag 29/4 = mest bara slöande
Startade dagen med ruskigt ont i benet.
Nu blir jag lite stressad över att det inte ger sig.
Vad kan det vara?
Satte igång med DN's söndagskryss, men det gick inte bra.
Vid 13 ringde Patienten och sa att han kunde hämtas hem.
Jag oroade mig en aning för hur det skulle gå att köra bil, men det fungerade tack och lov bättre än att gå. Jag misstänker att det har med belastningen att göra.
Vi handlade lite middagsmat på vägen hem och satte sedan igång med att lata oss.
Barnafadern har ett tajt schema med tabletter och puffning en gång i timmen.
Puffandet är ansträngande, men sätter bra fart på slemmet i lungan (för det är visst bara den ena).
Nu på kvällen tycker jag faktiskt att mitt eget problem är lite bättre. Kan gå skapligt om jag slipper trappan. Stor skillnad mot i morse när det gjorde fruktansvärt ont oavsett hur jag gick.
Tyvärr tror vi inte att konvalecenten hinner återhämta sig tillräckligt mycket på en vecka. Just nu blir han anfåd, bara av att prata egagerat om något.
Kommentarer
Trackback
