När man inte måste
Fortsätter att vänja mig vid tidigare mornar.
Jämfört med biträdesdottern är det såklart inte tidigt, 06.45 började hon i morse. Även om hon verkar vara (avsevärt) mer morgonpigg än mig, så kan det inte vara så kul.
Den här dagen ser ljuvlig ut. Hög luft och inga moln bäddar för en session ute senare idag.
Här ser man ett exempel på ajfånens begränsning som kamera.
Exponeringen är okänslig.
När det gäller solsittningen, har jag nu tagit mig för att sitta i en brassestol i dörröppningen till balkongen. Som att sitta i en plåtburk :-) Kan bli hyfsat varmt faktiskt. Ingen najs utsikt dock.
En nackdel med att stiga upp tidigare på dagarna är att jag har en tendens att dricka mer kaffe. Men ok då.
Sjukvårdsupplysningen: Uppenbarligen börjar jag känna mig allt närmare återställd, för nu blir jag nästan överraskad när något blir dubbelt. Igår på innebandymatchen var det dock helt uppenbart att ögat inte är återställt. Där blev det dubbelt direkt, trots att det inte handlade om avstånd. Så min amatörmedicinska digginos* verkar stå sig. När det blir mycket detaljer och ögat ska flexa över en lite större yta så dubblar det till sig. Jag får också känningar efteråt.
Jag har bestämt mig för att det verkligen ska kännas ok innan jag börjar jobba, men eftersom det blir mindre och mindre problem får jag fortsätta testa miljöer som fortfarande är problematiska.
Kursen har redan startat och jag var beredd att hoppa av, men när jag mailade kursansvarig och beskrev mitt problem sa hon att det var ok att jag anslöt när jag kom tillbaka. Jag har läst första läsbetinget (till träff #3).
Nu skulle det kunna bli så att jag kan gå på träff #2, men till dess ska man ha laddat upp en poster som beskriver problemområdet/uppsatsämnet. Och det ska vara gjort i övermorgon (17/9).
Jag kan inte påstå att det är särskilt klart för mig vad jag vill utforska. Har funderat på vetenskapsbegreppet, som en fortsättning/komplement till uppsatsen från i våras om uppsatsskrivning.
Frågan är om jag har tillräckligt bra koll själv?!
*digginosen = ett av barnen beskrev diagnosen som visade vilket avsnitt de skulle jobba vidare med i matematikboken.
Kommentarer
Postat av: kristina
tänk att man läser det man tror det står, såg ordet diagnos.
Det är superskönt på vår framsida. Bra att du är så klok att du tänker vara bra innan jobb
Trackback
