Ingen sol, men ljuvligt ändå
Har just kommit hem efter en riktig långpromenad med äldsta dottern.
Vackra höstfärger och vindstilla gjorde att det var ok trots att solen inte sken.
I slutet av rundan passerade vi genom ett skogsparti och sällskapet frågar om jag inte är rädd för några djur. Jo björn, svarade jag. Sedan pratade vi väldigt högt och hoppades komma ut på vägen snabbt. Hon menade egentligen grodor, sniglar, ormar och sånt.
Allt gick bra och vi är hemma igen.
När jag tänker efter är det första gången jag går en promenad, och dessutom är ute i skogen, sedan före midsommar.
Nu blir det kaffe.
Kommentarer
Trackback
