Små tuvor kan stjälpa lasset

Det är jag som är lasset alltså.
 
Här sitter jag och njuter av min ledigdagsstart.
Vad händer? En liten notering dyker upp i skärmens överkant: "...har uppdaterats..." och plötsligt får ledigheten en väldigt fadd smak :-(
Någon (och jag vet vem) håller på och redigerar artikeln som vi hållit på med i flera år. För ganska precis ett år sedan var jag iväg och jobbde på plats med kollegan. Vi är tre, men den gången fick vår danske medarbetare lov att vända på väg till flygplatsen pga. tråkiga besked på sin arbetsplats där han chefar. Nu har det tagit lite fart igen, och prat om att träffas i södra Sverige igen. Men jag vet varken ut eller in. Har hela tiden been feeling like a fraud och knappast bidragit mer än på diskussionsstadiet. Tror inte jag har skrivit en enda bokstav i det nu aktuella dokumentet.
 
Tror inte jag kan motivera resekostnaden en gång till.
Normalt reser vi bara när vi deltar med presentationer, om man inte har egna forskningspengar. Vilket jag inte har. Och knappast kommer att få. Eftersom jag inte producerar något.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0