Till sist så...
Till sist gav jag upp och gick ut en stund trots molnen.
Och vips var det skönt!
Utsikten spelar liten roll, när man ändå inte ser särskilt bra.
Vattnade lite i krukorna, drog lite ogräs i jordgubbseländet (höll mest dottern sällskap), löste lite sudoku, mådde rätt gott på det hela taget.
Väntade hela tiden på att få höra något från någon ögonläkare. Men icke. Då hade naturligtvis min lönehandläggare hunnit gå på semester :-(
Enda problemet med dessa sporadiska solningsinsatser är väl att solen mest hamnar på framsidan.
Det är superjobbigt att ligga på mage när man inte kan läsa. Ska försöka komma igång med någon ljudbok tror jag.
Baa det blir stadigt solläge!
Kommentarer
Trackback
