Oväntat
Ibland överraskar jag mig själv.
I morrn' ska Bönorna träffas igen och det känns underligt. En fattas oss.
Eftersom det är flera år sedan vi kunnat förlägga träffarna hos mig försöker jag bidra med fikabröd emellanåt.
Så nu frågade jag morgondagens värdinna GodaVännen om hon ville smaka den vita kladdkakan som Bill rekonstruerade efter att ha smakat den på ett kafe i stan.
Jo det kunde hon tänka sig. Lämpligt att göra den idag då.
Eftersom värdinnan inte tål hallon så bra, la jag hallon bara på halva.
Som alltid, med kladdkakor, är man nervös för graden av kladdighet. Men, som alltid, är det bara att avvakta ätningen.
Så nu har jag bakat två dagar i rad. Var det inte likadant nyss? Jopp, i februari. Men då var det matbröd. I grund och botten gillar jag ju att baka, även livshållningen inte riktigt uppmuntrar till det. Familjen uppskattar, så det är roligt att anstränga sig lite.
Kommentarer
Trackback
