Ett steg i taget (- fast helst fortare)
Ska strax dra iväg på dagens begivenhet: damlagets innebandymatch. Lite måste man koppla av oxå.
Men sedan blir tillbaka till gruvan direkt. Måste freda mig genom att jobba oavbrutet så jag inte har något att ångra sedan. Då kan jag, i alla fall för mig själv, säga att jag kunde inte ha gjort mer.
Klen tröst?! Jovisst men den enda tillgängliga, så...
Jobbar nu intensivt med kapitel 7, Conclusions and further work.
Men det är inte passivt i alla fall. En och annnan tanke har genererats. Som sagt tvång KAN ha en del positiva effekter.
Kommentarer
Postat av: Kristina
Hoppas avkopplingen kändes bra och gav ny energi att fortsätta. Förstår ditt inre tvång att vara där jämnt så du vet att du ej kunnat gjort mer
Trackback
