Ingen återvändo
Med mitt dåliga minne förstår jag inte hur jag ska kunna ta mig igenom 9 timmars prat och kunna filtrera ut något vettigt?!
Om tiden går fort när man har roligt så känner jag mig kluven. Jag vill ha roligt, men inte att tiden ska gå fort.
Har tittat lite på de reviewkommentarer vi fått på tidskriftsartikeln. Ser kanonbra ut, några småsaker är redan åtgärdade av den energisk-flegmatiske skotten. Man måste omge sig med begåvade kollegor!
Ser ett par saker som jag kan fixa direkt, så då kan jag känna att jag gör något i det sammanhanget också.
Ok, nu kör jag ett pass igen. Kanske "det rika materialet talar till mig" om jag har tur. Men jag känner mig både blind och döv just nu.
Nu först ser jag dag nerräkningen, jag kanske skulle ha ngt sånt på cancerbehandlingen fast ajg skulle säkert bara bli besviken. Nio timmars prat är det intervjuerna? ha en bra dag du är igång
