Otroligt smärtsamt
0nsdag 1/8 = avsked & fysioterapi
Idag satte vi väckaren, eftersom vi skulle äta frukost vid 8.
Dottern och hennes sambo skulle flyga 9.55.
Det passade mig bra att skjutsa dem och sedan vara på mitt möte med fysioterapeuten 10.00
Trist att behöva säga hej till dottern, men hon säger sig vara på väg hit ganska snart igen. En av hennes bästa vänner väntar sitt första barn, med beräknad födsel någon vecka in i augusti.
När jag hade lämnat dem, försökte jag komma över en kopp gokaffe.
Gick inte bra.
Mötet gick bättre. Jag tror mer på den här diagnosen, som inte enbart motsäger den tidigare, men som verkar mycket mer precis. Benjamin konstaterade att det delvis kommer från ryggen och delvis beror på hur jag gör med foten när jag springer. I ryggen krampar muskeln mellan några kotor, vilket gör att det blir för trångt för nerverna. Tydligen håller jag upp fotbladet jämt, även när foten borde hänga. Han tryckte väldigt hårt på sidan om skenbenet och på vänster sida om ryggraden. Det gjorde VÄLDIGT ont, men han sa hela tiden Det kommer att ge sig. Och det gjorde det faktiskt. Jag fick två enkla övningar för att jobba med bålstabiliteten och att själv massera mellan kotorna. Dessutom måste jag klafsa fram och släpa med foten när jag springer.
När jag kom hem, via affären, drack vi riktigt kaffe och Barnafadern försökte sig på en cykeltur. Gick inte så bra, för däcken har lite för lite luft och vi har ingen nippel som passar. Inte macken heller. Så i morrn blir det visst en shoppingtur. Vi ska nog titta lite på sänbord och lampor också.
Efter middagen på rester, riggade jag om och drog iväg på en testtur. Och faktiskt gjorde det mindre ont. Under större dlen av sträckan kände jag inget, och bara lite på slutet.
Så här ser massagövningen ut:
Här spretar kotorna ifrån varandra och den krampande muskeln stimuleras.
Den skulle jag göra i ca en minut, både före och efter löpningen.
Övningen för bålstabiliteten går ut på att stå mot en vägg med tryck i svanket och bålen och samtidigt stämpa med en fot i taget. Lurig grej.
Nu har jag startat på andra säsongen av Äkta människor.
Behag och obehag
fredag 27/7 = soligt och fint
Idag blev en gräsmattedag.
Vi bar ut våra värmda rester och åt ute.
Kaffe och en bok i solen, men nu märks det att solen sjunker ner bakom träden tidigare.
Barnafadern har vid ett par tillfällen under dagen skottat lite i anslutningen till den nya växtförvaringsplatsen. Planen är att förlänga runt bakkanten på den gamla uteplasen och kanske ha kvar granitplattorna där.
Jag tog en tur till spåret och rehabbade med knäintervaller. Sedan lunkade jag runt ett varv. Hemkommen försökte jag mig på utfallssteg, men si det gick inte alls med vänster ben. Det lär ska vara bra för sätesmuskulaturen, som tydligen är svag hos mig.
När jag eftersvettades kom jag på att man skulle titta efter månförmörkelsen ikväll. Mellan 22 och 23.
Till sist tog vi bilen och for till utkikstornet. Redan nere på backen tyckte jag det var obhagligt, men försökte mig på att ta trappan uppåt. Barnafadern traskade upp och jag lyckades precis ta mig till första avsatsen.
Ingen av oss såg månen.
Jag begriper inte själv att jag tycker det är så olustigt med höjder?!
En dealbreaker
tisdag 24/7 = massor av ärenden och biltittning
- kabel (för nya bredbandsspridningen i huset)
- kardborreband (till gardinerna i paviljongen)
- köpa cykel till Barnafadern (och hämta hans skrotfärdiga)
- titta seriöst på bilar (helst provköra)
Allt förlöpte snabbt och enkelt.
Utom biltittandet.
Helt plötsligt såg vi en alternativ handlingsplan. Köpa en mindre, lätt begagnad BMW och byta igen om två år när det förmodligen är mer aktuellt att övergå till en bil. Tyvärr gick den inte att få med drag, vilket kändes som en riktig dealbreaker. Inga sedanmodeller, av hybridtyp, gick att få med drag. Så nu är vi tillbaka till en kombi och då finns nästan bara VW att välja på.
Dags att fundera lite igen. Så vi åkte till cykelaffären.
Mycket extrautrustningen finns det även i den här branschen.
Den gamla skrotfärdiga cykeln fick vi lämna.
När vi kom hem satt jag ute i solen, drack kaffe och hade det varmt.
Sedan ville Cyklisten testa sitt nya köp. Han drog iväg på en 25 kilometersrunda. Och fick ruskigt ont därbak. Jag fick hämta med bilen efter 19 km ungefär. Jag gissar att det snabbt kommer att inhandlas vadderade brallor :-D
När den hämtningen var gjord bytte jag om och bestämde mig för aatt haka på den långa trenden. Tog gamla milrundan utefter havet. Det gick. FRUKTANSVÄRT sakta. 10-12 minuter längre än förra sommaren. Och då var jag inte i kanonslag. 1 minut/kilometer???!
Får se hur benet reagerar på detta. Kände inte av det under lunkningen i alla fall.
Om det nu fungerar, så lär det bli att börja med intervaller igen.
Barn på nytt?
torsdag 19/7 = tur att skuggan finns
Även om man sover länge hinner man med att att dricka sitt FMK ute.
Även idag fick man ta solandet i intervaller. Bryta av med små ärenden och sitta i skuggan en stund.
Mycket vatten får man dricka.
Dottern sov kvar och tillbringade dagen med oss.
Dessutom hämtade hon vårdbiträdet och de köpte en pool på vägen hit.
Dessutom hämtade hon vårdbiträdet och de köpte en pool på vägen hit.
Vattnet i slangen låg dock på 15 grader innan poolen var fylld (1100 liter).Badandet blev därför lite begränsat, men i morgon borde det vara behagligare.
Efter middag satt jag kvar ute och läste ut min bok Jag är pilgrimen. Riktigt bra!
Sedan insåg jag att det nog vore dags för en träningsrunda, så jag drog iväg till spåret.
Körde 10 intervaller med höga knän i backen och lunkade sedan det långa varvet.
Skönt att kunna sitta ute i kvällsvärmen och eftersvettas.
En avslutande fundering angående något helt annat: är det bara jag som tycker det är tragiskt att någon kan tycka att följande är snyggt?
Jag tycker att kroppsmodifikationer är en olustig företeelse.
Svårt att separera dagarna
onsdag 11/7 = sonens sista dag
Två t-töjor, ett linne och en svart piké med vita prickar.
Vårdbiträdet dök sedan upp och tillsammans spelade de minigolf och badade i den närliggande poolen.
På kvällen var det dags för sonen och hans gf att åka tillbaka till Uppsala.
Trist, såklart, men ändå tacksamt att de kunde och ville vara här några dagar extra efter bröllopet.
På kvällen fixade jag grunden till en av torsdagens efterrätter.
torsdag 12/7 = mammas födelsedag
Eftersom det varit så fint väder de senaste dagarna blev jag tvungen att stiga upp riktigt tidigt för att hinna göra klart efterrätten och ändå vara i stan strax efter 9.30. Vi hade bokat tid för mamma att få både manikyr och pedikyr. Hon blev väldigt glad och väldigt överraskad tror jag. Förr har hon själv gått på behandlingar, men det verkar inte riktigt bli av nu, så det kändes som en bra present.
Jag hade tagit med alkolholfritt vitt vin och färska jordgubbar som vi mumsade på i pausen mellan behandlingarna. När det var klart åkte vi hem till oss och startade firningen som hade ryskt tema. Starten var blinier, vispad creme fraiche, hackad saltgurka och rödlök. Huvudrätten var Ckicken Kiev, och till efterrätt hade vi Pavlova och Charlotte Russe.
Eftersom vi hade flera gäster som äter veganskt, serverade vi veganska alternativ för alla rätter. Blinier, gratinerade Portabellosvampar och Charlotte Russe.
På kvällen skulle kommunikationsdottern och jag gå till gymmet. Normalt kan en gäst som följer en kortinnehavare komma in genom att swisha pengar, men mitt kort har gått ut över sommaren, så vi skulle båda betala en engångsavgift (receptionen stängd vid den tiden). Vi lyckades ta oss in i ytterdörren, eftersom det kom en tjej med kort. Men sedan stannade vi utanför gymdörren för att betala, OCH tänkte inte på att betalningen inte skulle öppna den dörren. Vi bankade som galningar, men det är en gång fram till gymmet och de få som var där hade förmodligen hörlurar. Vi fick gå hem 😏 Då körde jag intervaller i backen bredvid oss, och sedan gjorde vi yoga tillsammans, Yoga With Adriene, som var ett core program. 15-20 minuter och, som med den mesta yogan, riktigt jobbig. Bra slut på dagen med Mario Cart.
fredag 13/7 = stillsamt
När 08-orna kom tillbaka käkade vi tacos. Ute såklart!
Kalasväder ser det ut att bli de närmaste dagarna:
Jag till och med hoppas på det, trots att det är motigt att vara så sunkig som jag är nu.
lördag 14/7 = riktigt varmt även idag
Äldsta och näst yngsta dottern kom hit och det blev kubbspel och annat trevligt.
Den näst yngsta skulle på eget kalas i stan och åkte hem på eftermiddagen.
Till middag kom yngsta dottern ut och medförde sällskap!
Vi stekte hemgjorda hamburgare och satt ute länge på kvällen. Spelade 10.000, åt en rabarbaj som jag gjort.
Eftersom de flesta druckit vin, så skjutsade jag in de som skulle till stan.
söndag 15/7 = sista gästen åker hem igen
Lite mer moln och en del åska, men ändå skönt att vara ute. #4 hämtades vid 11, eftersom vi hade båda bilarna här. Den äldsta kände sig inte helt kurant, så hon valde att stanna i lägenheten den här dagen. Vi låg ute i solen och njöt av att det fläktade en del. Såklart startade vi med söndagsXet. Lite hotande regn på eftermiddagen gjorde att vi flyttade in. Dessutom var det nu dags för VM-final (17.00), så vi åt middag (rester!) innan den, eftersom kommuniktionsdottern och hennes bf skulle med flyget 18.35. #4 skjutsade systern med sällskap till flyget på vägen till stan.
Efter matchen och lite stökande med disk, bytte jag om och tog ett varv runt Åsen.
Det gjorde mycket mindre ont än på länge. Kanske det börjar ge sig nu?!
Då är det bara att föröka jobba upp konditionen igen.
Ibland händer det något
torsdag 5/7 = avverkning
Direkt efter frukosten ringde Ida, min fysioterapeut.
Tyvärr har ju inget ändrats sedan jag träffade henne sist.
Så då är förslaget att jag ska komma tillbaka och träffa en av hennes kollegor, för en second opinion.
Ja, vad ska jag säga?!
Då fick jag en tid 1/8!!!
Kul jul!
Idag var det dags för stora trädfällningen.
De skulle dyka upp vid 12, så jag passade på att skura av schabraket på förmiddagen.
Det blir så grymt mycket insekter överallt.
Men nu är det gjort och det känns bra.
Vi har i flera år pratat om att ta ner lite träd på tomten.
Dels en del sly, några döda träd ocg den stora lärken.
Lärken har tagit väldigt myckt sol från tomten på förmiddagen. Dessutom var den rejält stor, och inte helt kul med alla barr den fällde.
Det kom tre skogsarbetare.
Vi for till stan för att göra några ärenden.
När vi kom hem var de klara, och en lastbil fylld till brädden med avverkade träd körde precis iväg.
Efter att ha inspekterat föryngringsytorna var det läge att dra på sig löputrustningen för en försenad rehabtur (borde ha varit igår).
Gräsmattedag
söndag 1/7 = inte ett skvatt gjort
Idag var det semester.
Drog ut på gräsmattan med FMK och gick inte in förrän andra halvlek i matchen Spanien-Ryssland.
Ryssland vann efter straffar.
Efter några timmar drog jag iväg på rehabturen.
Körde 10 vändor med knäuppdrag och lunkade runt spåret.
Idag hade jag en massa krämpor?!
Idag blev det en hel del
torsdag 28/6 = det gäller att ligga i
Eller egentligen to shop-listor.
Säng till barnen, för att ha både i sommar och i höst.
Det lyckades direkt.
Eftersom den först ska stå hos äldsta dottern, tredje våningen utan hiss, så betalade vi för hemtransport och inbärning.
Därefter på sportaffär för att köpa en lite tjockare yoga-matta.
Jag vill gärna ha mjukt under knäna när jag smidighetstränar och rehabbar.
Där svängde jag förbi bikinistället och fyndade en bikini till kanonpris.
Vilken bra start på dagen.
Sedan drog vi ut på landet för att luncha på ett värdshus, men där steg ett begravningsfölje just ur sina bilar så vi fortsatte. Efter lunchen drog vi till stan för att titta på bestick och dricka go-kaffe.
Inga bestick, men en ny margaretaskål och en stekspade blev det. Några snabba bokinköp också.
Raskt ut på slätten för att gå på möbeljätten.
Här inhandlade vi bestick och underlakan.
Därefter hemåt via kåmpe.
I allt lyckades vi med det vi hade hoppats, och lite till.
Eftersom vi åt en rejäl lunch kunde jag dra ut och rehabba så fort vi plockat upp allt vi handlat.
Dubblade antalet vändor i backan med höga knän.För den återkommande läsaren är det nog välkänt att jag inte alls bryr mig om vilket väder jag har på semestern.
Men bara för att...
...är detta prognosen den nästkommande veckan.
No comments.
Nu är det dags att duscha och äta något innan det är dags för sista gruppspelsmatcherna i VM. England såklart!
Äntligen en semesterdag
måndag 25/6 = i-landskatastrofen avvärjd
Frukosten genomleds med svagt te, så dagens första uppgift var glasklar.
Köpa mer te.
Tur till stan, alltså.
Eftersom vi numera är uppe lite tidigare, så drog vi direkt.
Utan att dricka kaffe till och med (det som lockar mest i stan för mig, faktiskt).
Snabbt var det avklarat och sedn ett stopp på närmaste köpcentret för att inhandla plant till den nymålade cementrundeln vid uppfarten.
Flitiga lisa är fortfarande ofinnbar, så vi gick på helt nya arter.
Snabbt in på ICA också, men ändå hemma till 12.
Sedan blev det gräsmattedag av gammalt känt slag.
Vi åt restmiddag ute.
Rehabdag (satsar på var tredje dag just nu), så jag skippade första halvlek av kvällsmatcherna och lunkade iväg.
Valde bort backmomentet och tog en tur runt Åsen.
Benet blir inte väldigt mycket sämre, men orken är helt bortblåst.
Inget avskräcker väl en viking?!
fredag 22/6 = midsommarafton
Dagen har vädermässigt varit precis som utlovad.
Jag kan ändå njuta av att vara ledig.
När jag latat mig och druckit kaffe, så gick jag en vända i stället-som-inte-får-nämnas-vid-namn.
Strök några dukar för att fräscha upp lite.
Lunch till lite fotboll:
Efter ytterligare en fotbollsmatch riggade jag om.
Rehabdag!
Sedan fotboll, middag och fotboll.
I morgon spelar Sverige mot Tyskland och ska nog helst ta poäng. Hur det nu ska gå till. Jag tror jag har Tyskland som slutsegrare i tipset.
Mest exjobb
måndag 18/6 = exjobbsjobb hela dagen
För att Deltidspensionären och dottern skulle ha tillgång till bil bestämde jag att åka buss på morgonen.
Självklart inträffade ett riktigt skyfall när jag skulle förflytta mig från hållplatsen till jobbet.
Jeansen var blöta från knäna och ner.
Läste och diskuterade exjobb med handledare och examinatorer mest hela dagen.
Sverige hade sin första match i VM, mot Sydkorea kl.14.
Jag försökte titta och jobba samtidigt.
Hann med två möten också.
Sverige vann med 1 - 0.
Döttrarna (#1, 4 & 5) hämtade mig och följde med hem.
Nödlösning blev middagsalternativet.
På kvällen skjutsade jag in stadsborna för att ha tillgång till två bilar tisdag morgon.
tisdag 19/6 = Spaniendottern åker hem
Bara att stänga av all besvikelse och frustration.
Jag drog iväg till jobbet som vanligt, med Barnvagnen.
Betygskommité och planering för återkoppling till de som ska revidera, mer eller mindre.
Strax före 16 sammanstrålade jag med Deltidspensionären och Spaniendottern, lämnade Barnvagnen och så åkte vi ut till flygplatsen. Dags att säga hej till dotter, men hon kommer tillbaka snart för kusinbröllop och semester.
På vägen hem åkte vi förbi kåmpe.
Jag frågade en av de anställda om de kunde ta hem mitt nya favoritkaffe, Amigas.
När jag sa det till henne, gick surakåmpetanten förbi och sa "amigos", bara för att rätta mig. Nej, sa jag, det heter Amigas. Jag var helt säker, inte minst för att det är ett kaffe tillverkat av kvinnor :-D
Men om någon annan tvivlar på mina två sista grå:
Efter en enklare middag var det dags för dagens rehab.
Intervaller i backe med höga knän.
Lunkade runt spåret efteråt.
Men kul är det inte.
Vet ju inte om det blir bättre heller.
När jag hade problem i andra höftböjaren så läkte det ut hyfsat snabbt.
Backe med knälyft
lördag 16/6 = massor av aktivitet
Barnafadern sover mycket mer än mig (mest på kvällarna framför TV'n).
Det gör att han, i alla fall på helgerna, vaknar före mig.
När han tröttnar på att vänta gör han frukost och väcker mig.
När jag kom upp hade äldsta dottern redan åkt för att vara med sin brudvän under förmiddagen.
Vi hade fått ett meddelande om att våra diplom var ramade, så vi bestämde att ta en tur till stan. Då kunde vi samtidigt komplettera sommarplanten som saknades. T.ex. Flitiga Lisa, som jag rätt ihärdigt försökt få tag i.
Men jag fick ge upp.
Fick ta en Bägarranka istället för en Fuchsia, och satsade på småpetunior istället för Flitiga Lisa.
Under blomshoppingen träffade jag P, en gammal klasskamrat från barndomen. Hon bor i stan, och vi har stött ihop ett par gånger under åren. Bl.a. på Blodomloppet. Roligt att ses!
När vi kom tillbaka passade jag på att ta min träningstur.
Lunkade bort till elljusspåret där det finns bra med backar.
Körde 5 vändor uppför med höga knälyft, och sprang sedan ett varv runt spåret.
I backen med knälyft kände jag att inte var så dumt att springa på tå, och insåg att det kanske var en bra idé generellt. Ska fråga fysioterapeuten om det tvingar fran en annan belastning, dvs. mindre hamstring och mer annat. Efter avklarad dusch klämde vi ner blommor i stora urnan bredvid paviljongen. Lådorna utanför schabraket får bli i morgon.
Sedan har det varit fotboll i kombination med middag och kaffe. Jag såg både Island och Danmark. Island fick 1-1 mot Argentina, och Danmark vann med 1-0 mot Peru. Bra jobbat!
Känner av benet nu i kväll, men jag hoppas att det är som det ska vara. Satsar på styrketräning varannan dag och ser om jag kan löpa varannan.
Lyx med PT på gymmet
söndag 10/6 = vi gjorde det vi pratat om länge
Så efter frukost, FMK och en hel del Xande bytte vi om och promenerade dit.
Tanken var att bara springa en km (!), som uppvärmning, och sedan styrketräna.
Vi gjorde marklyft, jag testade chins (med gummiband), russian twists tillsammans, plankan med sidoböj....
Svettig blir man och träningsvärk lär jag få, men bra att komma iväg.
Jag har nu bestämt att fortsätta med detta medan jag får ordning på benet.
Ska även göra ett försök igen på torsdag att få koll på vad muskeltröttheten kan vara.
Min förhoppning just nu är att det är järnbrist. Läst att löpare kan få problem med detta.
Hoppas det gäller amatörlunkare också.
När vi kom hem satt vi i solen när tvillingsystern ringde och ville ha EMK.
Så drog diskussionen kring VM-tipset igång.
Vad ska ge poäng och hur ska protokollet se ut.
Vårdbiträdet satte igång att läsa VM-bibeln direkt.
Yngsta dottern hade varit i frysen och botaniserat, och minsann dök det upp saffransbullar till fikat.
Har löst färdigt söndagskrysset.
Imorse hade yngsta dottern en del bra förslag, t.ex.:
Tyvärr höll det inte ända fram, men det fick stå kvar länge 💖
Nu har jag lagt i lite tvätt för att slippa senare i veckan.
Två intensiva jobbveckor väntar med målet att ta semester till midsommar. Det lär krävas lite extrainsatser om det ska gå lås. Till veckan kommer spaniendottern hem för att gå på sin kompis bröllop.
Lyxproblem?
onsdag 6/6 = inte varmt idag heller
Två av hennes systrar (M & M) bor inte så längt från oss, och de skulle samåka till 90-årsfirandet.
När de åkt tyckte jag att det var lika bra att göra bort dagens motigheter.
Testa en löptur.
Planen från fysioterapeuten var att rehabba 10 dagar, testa och sedan rehabba 10 dagar till innan vi skulle träffas.
Sagt och gjort.
Att det kändes så motigt beror på att jag haft känningar konstant, så det har egentligen inte känts som sågon som helst förädring under den här 1.5 veckan sedan jag var där.
Jag sprang och gick omväxlande, men känslan var ungefär som när jag körde samma upplägg dagen innan träffen med fysioterapeuten.
Känner av benet hela tiden, mest i gluteus maximus.
Resten av dagen blir bara lat. Maten får bli rester från igår.
Bentestet
torsdag 24/5 = ingen större skillnad
Jobwise blir det till att börja med tentarättning i morgon.
Exjobbspresentationer hela dagen.
Jag lyssnade på 11 st, varav 8 handlade om machine learning.
Snabb färd hemåt, pga tidig handbollsträning.
Själv följde jag min plan och cyklade till gymmet.
Sprang ett par kilometer och gick ett par.
Tyvärr var det ingen större skillnad jämför med innan katastrofturen 28/4.
En månad har jag hållit uppe, för det har faktiskt inte gått att springa.
Jaja, det blir ju intressant att se hur det känns i morgon och vad fysioterapeuten kan bidra med.
blogg.se uppför sig väldigt underligt just nu tycker jag.
En smärtsam tur runt åsen
lördag 28/4 = utomhustur
För första gången på länge kunde jag sova ut ordentligt. Sååå skönt.
Startade dagen på bästa sätt.
I går berättade min syster att mamma hade sagt att i dag lördag skulle hennes bror komma och hämta bilen, för hon hade sålt den till honom!
Så vid 12 idag pratades syrran och jag vid, och hon bekräftade att allt var klart.
Det är knappt så man vågar tro det.
Hoppas att mamma kommer ihåg det bara.
Patienten (aka Barnafadern/Deltidspensionären) är tydligt på bättringsvägen. Ingen feber nu, så troligen blir det hemfärd idag. Jag avvaktar besked.
Istället för att vänta i soffan, bestämde jag mig för att njuta av vårsolen och drog iväg på en landsvägstur.
Hade tänkt försöka med milslingan utefter havet, men benet var så eländigt att jag svängde av för 7 km-turen.
Det går så sakta så jag känner knappt av muskelsvagheten.
Det regnade en skvätt på slutet, men nu skiner solen igen.
Har ätit lite lätt, en sen lunch, och avvaktar besked om hämtning på sjukhuset.
Undrar lite hur det ska bli med Barcelonaresan som vi har bokat för att hälsa på dottern som fyller år de dagarna.
Orkar fadern med det där?
Dubbelt misstag
tisdag 24/4 = träning
Deltidspensionären (a.k.a. Barnafadern) är rätt sjuk, och vi har letat febertermometern i flera dar.
Idag fixade vi tentan.
Lite för pressat för min smak.
När den var tryckt visade det sig att på ca var tredje hade ett papper inte kommit md i häftningen, så jag fick lov att sprätta upp alla dessa och häfta om.
Utan framgång.
Bestämde att jag skulle köpa en på väg hem, vilket jag gjorde.
Vid första testen visar den 40.3
Då skulle jag serva med febernedsättande och insåg att det kanske inte var så mycket kvar.
Vid en genomgång av medicinlådan hittar jag den gamla.
Vi lämnar det kanske...
Efter lite mat skulle jag till gymmet, men skulle handla lite kolsyrat och godis (salt och socker, all energi är bra energi i det här läget).
Då ville jag ta cykeln, men problemet med det är att jag har letat nyckeln ett par veckor utan att hitta den.
Då kom jag på snilleblixten att kolla med macken om de hade vanliga kabellås.
Och det fanns, så jag slog till.
När jag kom hem tänkte jag att jag skulle hitta ett nyckelband så att de små nycklarna inte försvinner.
På originalnyckeln till cykeln hade jag ett långt grönt. Jättebra, så jag kunde tänka mig något liknande.
Det hängde ett orange bredvid nyckelskåpet, så jag kom på att jag skulle titta vilken nyckel som satt på det.
För att göra det lyfte jag av den från spiken.
Gissa vad som hängde kvar på spiken och som inte synts för det oranga bandet?
Jo, min cykelnyckel såklart.
Inte mer att säga om det heller.
Dags att dra till gymmet.
Onda benet var ömt, eftersom jag var och fick massage idag och då frågade jag massören som kände efter ordentligt. Hon rekommenderade massageterapi, så det ska jag ta i morgon.
Innan det var benet markant bättre idag.
Men på löpbandet var det ömt.
Sprang, gick, sprang, gick.
När jag skulle låsa upp cykeln (jag hade testat att det var rätt nyckel), gick den i men inte riktigt runt. Typiskt.
Jag testade flera gånger tills jag kom på att det inte var min cykel.
Barnafadern fortfarande rätt sänkt.
Mest som vanligt
fredag 20/4 = [DKV]
Idag var vi tre av fyra som träffades.
Fortsatte torsdagens projektarbete och lyckades läsa HELA TVÅ uppsatser.Tyvärr var båda i stort sett outliers, och kräver nog att vi funderar över hur sådana ska hanteras.
Alla tyckte sig ha en produktiv dag och vi fick lunchsällskap av I som har svårt att komma ifrån sitt nya jobb just nu. Men vi är glada att hon dyker upp för lunch.
lördag 21/4 = träning
Deltidspensionären (a.k.a. Barnafadern) hade tidig start för handbollens försäsong startade kl. 8 med fystester.
Tyvärr lyckades jag inte sova som en galning, vilket var planen.
Steg upp innan han for.
Jag stökade på, löste korsord, drack kaffe och började undra om det skulle bli lunch.
Då kom jag på att det var SM-final i innebandy 12.10!
Himmel, tänk om jag missat det.
IKSU vann med 4-1 mot Kais Mora.
Mitt i matchen dök handbollscoachen upp i alla fall.
Lättare lunch för mig och någon timme senare till gymmet.
Tog bilen och for via returgården med allt skräp som fanns i dynlådan ute på schabraket.
Träningen gick som vanligt.
När jag stretchar efteråt, eller smidighetstränar heter det nog, så finns det en övning där mitt benont visar sig särskilt bra.
I det här läget kan jag inte räta upp ryggen för då gör det nåt så obegripligt ont.
Mest i underbenet.
Lurigt, för när jag har fotsulorna mot varandra är det inte alls samma problem??!
Väl hemma ville Barnafadern inte alls ha någon mat (han är lite sjuk), så jag gjorde snabbmat till mig:
Lite besviken på slutet faktiskt. Men det kanske inte var slutet?
Inte går det fort
torsdag 19/4 = träning
Gjorde ett försök att komma igång med uppsatsläsningen igen.
Det går åt mycket kaffe.
Men inte så här mycket:
Det tog i stort sett hela dagen att försöka klassificera en uppsats.
Och då hade jag läst den innan.
Vilket inte riktigt hjälpte tydligen.
Alla refersner var tekniska specifikationer av den plattform och programvara som använts. 33 av 45 sidor användes till att beskriva två produkter. Varför just dessa två användes fanns ingen argumentations för. Uppgiften gick nog ut på att implementera precis det.
Jag har så otroligt svårt att förstå vad som gjorts.
Fick ett panikmail från en av de nu aktiva uppsatsskrivarna, så vi träffades klockan fyra.
Dvs. personen borde vara tre veckor på väg, men har inte bestämt sig för vad hen ska studera ännu. Mitt seminariet är om en vecka.
Jag tycker det är svårt att hjälpa den som inte har någon som helst idé själv.
Bolla idéer med en person som har eget driv är fantastiskt roligt.
Jag tror jag är bättre på att ställa frågor, än på att ge svar.
Efter en lättare middag satte jag iväg till gymmet så fort jag kunde övertala mig själv mentalt.
Fick för mig att jag skulle cykla, men jag hittade inte cykelnyckeln :-(
Ont i benet.
Ischias eller stressfraktur. Eller båda??!
I morrn är det superfredag med [DKV].
Och mer uppsatsläsning...
Slutspurten
måndag 16/4 = träning
Fullt hela dagen.
Stvl, tentaåterlämning, stvl och mail.
Hade bävat lite för det där med tentorna, eftersom den uppgift jag konstruerat och rättat hade väldigt lågt resultat.
Det var ca 30 av 165 som stannade på genomgången, och det var långt ifrån alla som ens kom dit för att hämta den. Inte ens de som blev underkända?!
Det förstår jag verkligen inte.
Till middag tömde vi alla restbyttor i kylskåpet.
Efter ett avsnitt av House, knallade jag till gymmet.
Nu kopplar jag av med att lägga in mitt träningspass i RK, uppdatera min träningslogg och blogga (uppenbarligen). Rött te och tända ljus.
Påskkycklingarna har bara lämnat skalet kvar. Lite läckert att ljusen brunnit på det här sättet, så att själva äggskalet är intakt medan innanmätet har brunnit upp.
Sonens GF dök upp på jobbet idag. Jag visste i princip att hon skulle komma, men hade just nu noll koll på att det var den här veckan.
Hej då!
