Sista rundan utomhus?

söndag 24/9 = träningsdag
 
Efter väl utfört arbete fanns det två saker att välja på.
Äta först och träna på kvällen, eller träna direkt och äta efteråt.
Vädret var så lockande (och kvällspass på löpbandet så avskräckande), så jag tog passet ute.
Fort går det inte, men det fick bli gamla vanliga 12:an.
Väldigt trevlig slinga faktiskt.
Trött i bena är jag nu.
Kanske jag skulle dra igång en träningsplan igen?
Det kan väl inte skada att försöka få lite variation i sträckor och tempo. Börja bygga igen. Helt klart är det ju bättre än det var i våras.

Stegringslopp

onsdag 20/9 = träning
 
Möten, undervisning och mera möten.
Däremellan en del kursadministration.
Hemkommen blev det blomkålssoppa med knaperstekta baconbitar.
Tittade på första perioden av MoDo-Oskarshamn i hockeyallsvenskan, och när jag drog till gymmet ledde MoDo med 2-0. Nu ser jag att de vann med 3-0.
Som alltid numera, lyssnar jag på en deckare när jag tränar.
Har försökt satsa på svenska deckare ett tag.
Körde stegringslopp 4*(10*0.2 km). Enda sättet att stå ut med löpbandet och tröttheten just nu.
Fast just nu har förstås varat i drygt ett halvår :-(
Imorgon går kursen in i spurten.
Torsdag och fredag eftermiddag görs alla presentationer.
Kul, men rätt jobbigt.

Kom en bit

söndag 17/9 = träningsdag
 
Med tanke på att detta var den bästa dagen på länge, bestämde vi att försöka oss på att ta ner paviljongen.
Man behöver vara minst tre när takkonstruktionen ska ner, så det passade bra att yngsta döttrarna skulle komma över på middag.
Barnafadern hade heldag med handbollen och när han farit kom jag på att jag kunde ta ner paviljongens sidor helt på egen hand. Så det gjorde jag.
På gränsen att det var lockande att springa ute.
Innan jag var redo att ge mig av hade dock solen gått i moln och vinden tilltagit, så det fick bli gymmet ändå.
Röstade i kyrkovalet på väg dit.
Sprang långsamma stegringslopp över 2 km.
Till sist hade jag 10.5 km, med en snabbare sista km.
Jag får nog sluta diskutera känslan. I alla fall tills den blir markant bättre.
Middagen och kvällen spenderades med döttrarna och maken.
Orientalisk köttfärstårta hade jag lagat.
Gott!
Paviljongen glömde vi bort, så taket är fortfarande kvar.
Bilden?
Insidan av ett bubbligt glas som innehållit yoghurt.

Inte rikitgt lika dåligt på löpbandet

onsdag 13/9 = träningsdags
 
Med tungt hjärta och inte mycket hopp cyklade jag till gymmet.
Riktigt så illa som i söndags var det inte, tack och lov.
Sprang 2*3 km med stadigt ökande tempo. Svettas gruvligt och pulsen FÖR hög.

Nästan hela veckan - änglavakt på söndagen

onsdag 6/9 = mest kursadministration
 
Bara två bokade möten, och ett med min parallella kollega på kursen.
Fixade med mina cirkulationsscheman, så jag kan publicera nästa vecka.
 
torsdag 7/9 ≠ träningsdag
 
Ärenden rullar in, även om det glesnar.
På kvällen var jag bjuden på mingel, hos en av De Kritiska Vännerna. Hon bor en bra bit bort från jobbet och därför en liten övernattningslägenhet nära jobbet.
Släppte av Barnafadern på handbollsträningen och började leta parkeringsplats. Regnet hällde ner, men efter att ha lagt ca 20 minuter på rundkörning, fick jag ändå lov att parkera på jobbet och promenera.
Trevligt var det!
En till från DKV var där, men sedan mest språkvetare.
Väldigt lagom i sin utformning. Inte alls pretentiöst.
 
fredag 8/9 = lång dag
 
Försökte börja lite med valmaterialet.
Det ska publiceras senast fredag :-(
Undervisning 10-17.
Seminarier hela eftermiddagen, vilket är en mental utmaning i sig.
Att aktivt lyssna och göra lämpliga instick för att få upp vissa frågor, kräver att man är koncentrerad.
 
lördag 9/9 = träningsdag
 
Yngsta dottern och hennes  pluggkompis hade anmält sig till tuffast i skärgårn', så Barnafadern och jag gick dit för att hejja. De övar inför den stora utmaningen om en vecka: Toughest.
Inte många deltagare tyvärr, fyra damer och ett par herrar till.
När jag skjutsat dem till stan, sken fortfarade solen så jag tog min löptur.
Det fick bli standardmilen.
Varken bättre eller sämre än vanligt.
Lugn kväll.
 
söndag 10/9 = träningsdag
 
Vaknade tidigat av att väckaren startade.
Försökte stänga av den, men insåg till sist att det var telefonen.
#4 skulle hämta en arbetskompis på väg till jobbet och hade fått vattenplaning.
Bilen i diket, men hon lät ok.
Vi ryckte ut direkt och när vi kom dit, hade en annan bil precis stannat.
Det var en enfilig väg med mitträcke, så det var tacksamt att det var så lite trafik.
Med den andra förarens långa remmar kunde vi rätt enkelt dra barnvagnen baklänges upp ur diket. Barnet körde vidare direkt och kom till jobbet bara lite sent.
När vi var hemma igen, la jag mig på soffan för att se om jag skulle somna, men så blev det inte och därför fick jag gott om tid för söndagsxet efter frukost.
Kaffe, en bit choklad, penna och sudd.
Vad mer begär man en söndagmorgon?
Redan vid 11 var jag klar.
Efter en lättare lunch, bestämde jag att nu fick det bli ett slut på utesäsongen, riggade om och cyklade till hallen i hällregnet för att fylla på gymkortet.
Innan var jag aningen positiv, men efter några hundra meter trodde jag att jag skulle börja gråta.
Jag orkade ingenting.
Hur som helst försökte jag springa lite snabbare eftersom jag direkt kände att det skulle bli kort.
Särskilt fort gick det, inte heller.
Nu börjar jag seriöst misströsta.
Är detta permanent?
[Inser nu att det är länge sedan jag tränat två dagar i rad, och jag faktiskt sprang milen igår. Hmmm.]
Dikeskörarn kom förbi efter jobbet, men verkar ha tagit äventyret på rätt sätt.
Inte kul, men en nyttig erfarenhet med bra slut.
Hon skulle träffa en kompis, och avböjde middag med gamlern?!
Gjorde en grönsakspaj till middag.
Tyvärr blev den lite blöt, även om jag tror att den tjänar på att kallna och värmas upp.
Blir bra matlådor i veckan.
Nu en stund har jag chattat med kommunikationsdottern, som har lite kvar på krysset.
Trevligt att ha det gemensamt, även om det är på håll.

Tydligen måste man vattna blommorna ute

tisdag 5/9 = träningsdag
 
Inga bokade möten, bara alla obokade ärenden :-D
Lyckades fixa till det mest av cirkulationen i alla fall, tror jag.
Varje gång tycker jag att det borde gå att skriva ett litet program som håller koll och fixar de flesta fallen, men jag får så många bivillkor att jag inte klarar det. Sedan kan man få saker om bakfoten oxå.
Ibland måste jag påminna mig att om en grupp på tio personer ska spridas ut på sex nya grupper, så kommer några att hamna i samma grupp igen.
Hem vid fem, för att snabbt byta om och ta dagens tur i kvällssolen.
Det var väl i stort sett det som var bra med passet.
När vi ätit och Barnafadern skulle dra till handbollsträningen, hade vi punktering!!
Hur ofta händer det?
Även i år har jag helt sölat till det med blommorna ute.
När det inte är varmt så jag tillbringar tiden utomhus, glömmer jag att de blommor som är under tak ändå behöver vatten.

Långa söndagsturen 12.1 km

söndag 3/9 = träning
 
Efter att ha suttit i solen ett par timmar klädde jag om för en träningstur.
Lyckades övertyga mig om att en lite längre tur var en bra idé.
 
Satt i solen och eftersvettades.
Sådana här gånger vill jag verkligen inte in till löpbandet igen. Alltför snart är det dock mest bara mörker som erbjuds för träning, så då fyller jag på kortet.

Rullatorfart

onsdag 30/8 = träning
 
När jag kom hem kändes solen så pass uppmuntrande att jag bytte om för att köra mitt träningspass innan middagen. Det gick inte br och RK slog av GPS-loggningen, så kvar var bara en klocka. Bra det i alla fall.
Jag är inte så beroende av att höra tempoinformationen på en känd runda. Jag vet ändå att det går riktigt långsamt. Eftersvettades ute i kvällssolen en stund.
Nu är benen inte i högform kan jag säga.
Vaderna är sååå trötta, t.o.m. när jag ligger.

Så var den obligatoriska biljakten igång*

söndag 27/8 = degade
 
Löste korsord och slöade. Förslkte sitta ute en stund när det var lite sol.
Inte skönt.
Pratade med systern som kommit hem lördag och nu mår mycket bättre. Trött och slut med 4 små hål på magen.
Efter middagen drog jag in till jobbet för att få lite ro kring kursstarten måndag. Terminsstarten tog all befintlig tid veckan som gick.
Jag behövde inte vara kvar så länge för att känna mig betydligt lugnare, tack och lov.
 
måndag 28/8 = träningsdag
 
Barnafadern skulle sitta hemma idag, och öva på pensionärslivet, bl.a.
Så jag drog iväg lite tidigare än vanligt. Hade lokal på andra sidan campus, och ville vara på plats vid 8 eftersom det var en del olika bud om när vi skulle starta.
Döm om min förvåning när jag öppar dörren och det sitter typ 35-40 personer där. Imponerande.
45 minuter behövde jag för att överskölja dem med information. Puh!
Sedan gick dagen rätt snabbt, visserligen hade jag fyra timmar i lab, men med mina sympatiska kollegor till hjälp så rullade det på väldigt bra.
När jag petat i mig EMK började jag försöka beta av den låååånga raden av mail som stackats upp. En hel del folk utanför dörren också, OCH telefonsamtal.
När klockan blev 18 steg jag upp och for, eftersom Barnafadern behövde bilen en stund senare.
Väldigt många mottagningsgrupper runt om på campus.
Kul.
På ren tjurighet svidade jag om direkt jag kom hem, för att få till ett träningspass.
Fick bli Åsen, och nu var det mer normal(dålig)t tempo :-((
Middagen fick bli av det mer lättsmälta slaget.
Jag har fått handplockade (och rensade) blåbär av Bill.
Såååå uppskattat!
Nu blir det slafen.
* Citat från den suveräna serien Bröderna Fluff

Plötsligt händer det?

lördag 26/8 = träningstur
 
Med bara frukost och en kaffelatte i magen beslöt jag ändå att ta min löptur direkt jag kom hem från stan.
Körde den vanliga milrundan, och helt plötsligt gick det i ett markant högre tempo än senaste halvåret??
Muskeltrött såklart, även om det i ärlighetens namn har blivit lite mindre.
1.5 minuter snabbare än på hela säsongen.
Jag fattar ingenting.

Längre än jag tänkt

torsdag 24/8 = träning
 
Igår onsdag 23/8 var vi iväg på heldagsinternat med jobbet.
Som alltid är det rätt trevligt och man pratar med kollegor, man kanske normalt inte pratar så mycket med.
Bra, men fel i tiden just den här gången.
Min syster sms:ade i går morse och hade fått läggas in på sjukhus akut.
Lite olika bud, undersökningar och fasta, ledde så småningom fram till att de idag klargjort att det är gallblåsan som är inflammerad. Om fredagens prover bekräftar detta kommer de att operera.
Idag var jag kvar rätt länge på jobbet.
Dels för att det tog mig ända till efter EMK att hantera alla frågor via mail.
Dels för att det är en del praktiska detaljer runt kursstarten som jag måste hålla koll på att de fungerar.
Insåg bl.a. att jag "tappat" ett par lokalbokningar.
Jag fattar inte, för jag har kollat det flera gånger och bockat av. Ska se om jag hittar gamla utdrag.
Tack och lov var det lokaler 15-17, vilket inte var HELT omöjligt att få tag.
Som övriga tider på dagen.
Strax innan 17 kom jag ihåg att jag skulle utöka dotterns reseförsäkring.
Tack och lov svarade försäkringsbolaget, och mycket riktigt var det bara ett par dagar kvar innan det måste ske.
Nu har jag lagt in den för betalning i morgon, så att vi är på den säkra sidan.
Puh!
Jag står inte ut med att oroa mig.
Eftersom jag inte orkade pallra mig ut igår, borde jag ta en runda idag.
Hur trist väder som helst, så jag hade i princip lagt ner det.
På vägen skiner solen och allt ser helt plötsligt frestande ut.
Jag åt lite youghurt och riggade om.
Planen var åsen (ca 6.7 km), men det finns en liten utvikning när jag nästan är hemma, som förlänger rundan till 9,2.
När jag kom dit, kändes det plötsligt görbart.
Inte tempomässigt, men mentalt.
Känns bra att jag kom mig iväg.
Jobwise ska jag ägna mig åt kursdetaljer hela dagen i morgon. Förhoppningsvis slipper jag då göra något mer innan måndag.

Eländesmilen

måndag 21/8 = träning
 
Barnafadern jobbade hemma idag, dels för att ta fasteprover på sin HC, och dels för att göra det möjligt för värmeleverantören att byta mätare.
Jag drog till jobbet i god tid.
Massor av möten, eftersom resterande dagar är uppbokad av andra heldagsevenemang.
Jag har inte gjort ett dyft åt nästa veckas kursstart ännu :-(
Fick idag veta att matematik byter lärare med så här kort varsel.
En doktorand, visserligen har han haft undervisning hela tiden, men ändå.
Strax efter lunch dök Bill upp för att meddela att nu hade Barnwagnen vägrat starta igen.
På andra sidan stan.
När jag kom hem vände vi direkt och letade upp bilen.
Då startade den utan problem.
Barnafadern drog till löpträningen med handbollen och jag körde hem bilen.
Såg till att gå på låg växel och lite högre varvtal genom stan så att den inte skulle lägga av vid något trafikljus eller så. Men allt gick bra och jag parkerade den på verkstaden.
När jag promenerat hem var det bara att dra på sig träningskläderna.
Fick bli milrundan, med mycket låg ambitionsnivå.
Riktigt så låg ambition hade jag kanske inte, men långsamt gick det.
Tredje säsongen av Peaky Blinders har dykt upp igen och nu har vi endast ett avsnitt kvar. Frågan är hur många som ska stryka med.

Varmt regn på träningen

lördag 19/8 = träningsdag
 
Sov ut ordentligt och tog det lugnt i sedvanlig ordning.
Vi lyckades ändå ta oss iväg till återvinningen (stänger 12 på lördag) och kasta bort en massa gamla datorer bl.a.
Sedan vi druckit kaffe, och jag hade löst lördagspusslen i lokalblaskan, så Barnafadern helt plötsligt: jag tänker ta min löprunda nu. Det var både varmt och uppehåll så jag tänkte att det var en bra idé.
Innan jag fått på mig utrustningen hann det dock börja stänka.
Och det tilltog.
Efter Åsenrundan kunde jag inte urskilja vad det var som droppade från håret.
Muskeltröttheten är närvarande, men kanske inte riktigt lika illa som tidigare.
Efter middagen skulle vi se nästa avsnitt av Peaky blinders, men helt plötsligt finns inte säsong 3 på Netflix längre??
Vi kollade med döttrarna som också har tillgång till serien, men de kunde inte heller hitta mer än två säsonger.

Jag hade i alla fall sol på löpturen

onsdag 16/8 = stadstur
 
Efter lite stökande hade vi kommit fram till att vi skulle köpa fler lampor i källaren.
Och en lampa till köket, för att se hur vi vill öka på belysningen runt diskbänken.
Här är första försöket:
Ljust blev det i alla fall.
Vi köpte även överkast till gästsängarna på övervåningen.
När vi shoppat loss gick vi på Lottas och åt middag.
Lite engelsk krim på kvällen.
 
torsdag 17/8 = träning
 
Hela dagen har varit uppbokad.
Bland annat ett möte med information för kontakpersoner för studenter med funktionshinder.
Dessutom en frågestund inför morgondagens programmeringstentamen.
Fint väder, i stor kontrast till gårdagens hällregn :-D
Så snart jag var klar åkte vi hemöver, och jag bytte om direkt för att ta en löptur.
Fick bli standardmilen idag.
Den slingan är så mycket trevligare än vägen hem, så hinner jag väljer jag att starta hemifrån.
När jag kom hem satt jag ute och eftersvettades.
Inte särskilt varmt, men ändå rätt skönt.
Rundan gick aningen mindre sämre och var årets SB.
Enkel middag efter duschen.
Ska försöka ta en cykeltur till till kåmpe strax, eftersom Barnafadern inte hann innan sin träning och jag är utan frukostmat.

Man får inte känna efter så noga

tisdag 15/8 = träning
 
Dagen borde ha ägnats åt att läsa tre uppsatser, för att testa den korrigerade taxonomin.
Hann jag det?
Gjorde iofs bra saker med kursplanering och stvl, men ändå....
Tiden rinner ifrån mig.
Inte helt oväntat, men ändå förvånande.
På eftermiddagen klämde jag in två i alla fall.
Får försöka läsa en hemma ikväll?
På vägen hem sprang jag, dock avstod jag det inledande motlutet på 2 km .
Det fick ju förödande konsekvenser i fredags.
Trots maximal motvind, så gick det lite bättre än de flesta passen i sommar.
Jag är ändå trött i musklerna hela tiden, men tempot var lite bättre.
När jag kom hem såg jag att några av liljorna slagit ut.
Min favoritlilja kommer inte mer, och de pampiga vita är ynkligt taniga i år.
Inte ens liljebaggarna vill ha dem.
Barnafadern och jag pratade om hur man kan benämna våra träningsansträngningar.
Då kom jag ihåg att jag tidigare gjort en personlig definition:
  • lufs: i stort sett rask promenad, det mentala är en enda stor strid - "jag SKA INTE gå"
  • lunk: något snabbare och fötterna hasar inte fram, mera som i väntan på ett intervallpass för att inte stelna till, det mentala haltar och undrar varför man inte kan leva på gamla meriter, man blir inte trött - man blir slut
  • spring: i den här kategorin finns det ett visst flyt, i alla fall en ambition att hålla uppe steget, man snubblar inte längre över alla pinnar på stigen, det mentala anar stundvis ett ljus i tunneln och periodvis kan man bestämma över kroppen
  • löpning: här är det fråga om att trötta ut sig medvetet, steget är lätt och det mentala styr ansträngningen
Jag såg en engelsk definition: a runner sometimes jogg, but a jogger never run. På samma ställe sas det att en del drar gränsen vid 6 minuter kilometern. Men det borde rimligen vara individuellt, eller...?

Om det inte vore för att jag gett upp för länge sedan....

fredag 11/8 = träningsdag
 
Efter en vilodag fattade jag, det inte helt listiga, beslutet att springa hem från jobbet.
 
DET VAR DET TRISTASTE JAG VARIT MED OM PÅ MYCKET LÄNGE!
Jag fick ett bryt ute på trappen när jag kom hem :-(
så det så!
 
Yngsta dottern är här och jobbar tidigt i morgon bitti.
Sonen jobbade sin sista dag idag, och har dragit in till stan igen för att umgås med sina kompisar från utbildningen. Han drar ju till Uppsala på måndag, så det lär inte bli så mycket mer gemensamma studier.

Inte pigga ben idag heller :-(

onsdag 9/8 = träningsdag
 
Så var det dags igen.
Deppuppgiften.
Ut och nöta lite asfalt.
Hade tänkt springa på vägen hem från jobbet.
Men det tog på så mentalt att jag åkte med hem och satsade på Åsen-runt istället.
Ingen större skillnad, varken i tid eller känsla.
Jag är inte morgonpigg.
Där här året har jag tränat 82 gånger, varav en gång kl.11, och en gång kl.12.
19-20 är min normala starttid när jag tränar inomhus, och det syns rätt tydligt :-D
Jag är verkligen inte den hurtfriska som drar iväg på ett långpass före frukost.
Före frukost är jag inte människa.
På sommaren måste jag dessutom passera FMK för att bli det.
Nu pratar vi 12-ish.

Ett tredagarsinlägg

söndag 6/8
 
Håller som sagt på med ett nytt virkprojekt.
Nu har jag testat att virka ihop några allt eftersom (bökigt annars).
På mönstret ser det ut så här:
Måste köpa mer garn.
 
måndag 7/8 = träning
 
Åkte hem lite tidigare från jobbet för att kunna träna innan middagen.
Alla lokalbaserade barn skulle komma och äta med oss.
Kul!
Springturen var däremot inte kul :-(
Vad trodde jag??
Valde att träna i elljusspåret för att få lite variation med underlag och vyer.
Men dom sagt....
Sedan hade vi trevligt hemma med mat och prat.
 
tisdag 8/8 = träningsfritt
 
Har bestämt mig för att försöka träna varannan dag medan jag är kvar utomhus.
Inne är det lättare att variera sig med intervaller, tempo och längder, så jag får fundera på träningsmönstret när jag inte vill gå ut längre.
Igår var det barnen som handlade och eftersom de inte gick på kåmpe, fick jag köpa garn idag.
Enligt tröjmönstret ska 200 g räcka.
Först trodde jag att krisen var ett faktum.
Såg inga härvor.
Men så visade det sig att någon lagt en mass akrylgarn ovanpå.
Helgerån!
Måste ringa mamma tror jag.

Oeländesturen??

lördag 5/8 = träning
 
Drog iväg före middagen på en tur runt Åsen.
Först trodde jag att RK-coachen hade fått fel info från GPS'en, för det gick, med det här årets mått mätt, överraskande snabbt.
Nejdå, 2.30 snabbare på rundan än i tisdags.
Jag fattar ingenting.
Det kändes inte så bra.
Benmusklerna har fortfarande syrebrist och svetten lackar.
Jaja, bara att tacka och ta emot.

Löpningen lika illa som vanligt

torsdag 3/8 = träningsplåga
 
Drog hem tidigare från jobbet för att kunna träna innan middagen, som skulle bli Gazpacho.
Den springer man inte så bra på.
När jag kom in höll den semestrande Barnafadern på att göra gröt!
- Ska du äta gröt nu?
- Japp, ska träna med handbollen om en dryg timme.
- Har du förberett soppan?
- Jag har inte gjort någonting.
 
Nähä.
#3 & #5 skulle dyka upp efter träningen (både min och deras) för att äta middag med oss.
Men jag drog iväg på min vanliga milrunda, för att ha gjort bort det.
När jag kom tillbaka (grinfärdig som vanligt), satt dottern i en stol på altanen och mådde gott i solen.
Ca 10 minuter efter mig dök sonen upp, han hade stigit av bussen och sprungit sista delen av hemvägen.
Vi kastade alla matambitioner åt fanders och slabbade i oss valfria livsmedel. Barnen gjorde varma mackor i mackjärnet och jag åt soygurt med smulgubbar från "landet".
Träningen är verkligen en jobbspost (ja, jag vet att jag klagar väldigt mycket :-( ).
Snittet för året ligger på 2.5 pass per vecka och sträcksnittet på 23 km. Inte som i fornstora dar (=förra året).
Jag hoppas min läkare ringer så jag får fråga igen varför det inte ger sig.

Tidigare inlägg
RSS 2.0