Tillbaka där jag hör hemma:

både hos familjen och på jobbet.

Blekinge var ljuvligt förstås!
Avkopplande och roligt att bara vara, med människor man saknar i sin vardag.
Trots att jag är ett blindstyre lyckades jag ta lite bilder, men alltid flera för säkerhets skull :-)

... och tur är det...
   

Nu är det kanske dags att åstadkomma något, som omväxling





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0