Inte alls bra

torsdag = släpa sig till gymmetdag
 
Idag var det verkligen motigt att ta sig iväg. Tack och lov skulle även äldsta dottern dit, då behöver man inte brottas lika mycket med sitt sämre jag. Bara att gå.
Vad hade jag för det? Det gick verkligen uruselt.
Magen i uppror (rödbetsoppan?), men mer oroande var pulsen alldeles för hög.
Vad händer?
Idag skulle fönsterbytet inledas.
I går fick Barnafadern ett sms där montören bad om "orsak" för att det skulle dröja lite till.
På måndag ska de komma.
Jag bytte tillbaka min lediga dag, så i morgon är jag ledig.
Den här veckan har varit helt osannolik med bokade och obokade besök.
Många är dock väldigt tacksamma och jag har aldrig någon känsla av att de inte förstår och accepterar mina förslag/beslut som välgrundade och med deras bästa för ögonen.
Hur tacksamt är det inte att få denna tydliga bekräftelse på att man är uppskattad och kan göra lite skillnad.
Idag hade jag två som var så stressade att det gör tillvaron nästan outhärdlig, men för båda kunde jag lyfta bort det mesta och föreslå en ansats som inte alls stressar och inte heller saboterar.
 
Nu ska jag gå och duscha och sedan läsa lite.
Deckaren närmar sig upplösningen och det gäller att vara fokuserad (inte somna helst).

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0