ANINGEN mindre illa

Skam den som ger sig.

Det måste väl bli bättre någon gång?

Så jag testade variant III = väntade 2.5 timme efter en inte alltför tung middag.

Och det var inte alldeles hopplöst den här gången, inget världrekord men klart mindre dålig känsla.

Jaja... hoppas jag är tjurigare, inte kul att vara i så dåligt skick.

 

Nu sitter jag och slöar med en kopp grönt te, ser ett gammalt avsnitt av CSI.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0