A walk in the park





Ja inte var det någon racerfart över det hela...
Kroppen skriker och vill inte alls vara med, men det brukar bli bättre med tiden så jag låtsas att jag inte hör.
Orkade dock inte hålla samma ånga som i går, men det gick inte långsammare i alla fall, så känslan är inget bra vittne!

 

 

 

 

 

 

Är så glad över mina blommande orkideer

 

 

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0